allanszonmoa

jag vill inte skriva det där töntiga som jag tänkte skriva.
vill egentligen bara säga att livet är väldigt jobbigt och oförutsägbart
och man blir rätt så förbannad och trött på det ibland,
men varför älskar man det då ändå ?
livet kan vara hur jobbigt som helst, man kan
få nya bilder på folk som man inte alls förväntat
sig och då bli taksam för man märkt det,
man kan bli överraskad och glad
och nä jag vet inte vad jag snackar om
det är lite kaos här på hemmaplan faktiskt
:*

min finaste systerson här nedan ska dock leva ett fint men
lärorikt, självständigt och kärleksfullt liv !